==> Hälsans förskola är skurkar och banditer som bedriver förskoleverksamhet. <==

Ja, så som sägs i rubriken är bilden som tecknas av Hälsans förskola och dess ägare i programmet Uppdrag granskning.

Här kommer länk till Uppdrag granskning's programsida.

==> Barnen fick knäckebröd och vatten - Uppdrag Granskning | SVT.se

Jag har haft respekt och känt tillit för Janne Josefsson och för Uppdrag granskning och jag har tyckt att Uppdrag granskning varit ett viktigt inslag i den allmänna debatten. Men just nu känns det som att respekten och tilliten har fått sig en liten törn. Anledningen till det är att det är 2 helt olika verklighetsbeskrivningar som tecknas av Hälsans förskola förskoleverksamhet. En verklighetsbeskrivning som tecknas av Janne Josefsson och Uppdrag granskning och en annan helt motsatt verklighetsbeskrivning som tecknas av den verkställande direktören för Hälsans förskola, Malin Hökeberg. Malin Hökeberg beskriver i en artikel i Dagens samhälle en helt annan verklighetsbild av Hälsans förskola än vad som beskrivs i programmet i Uppdrag granskning. Här är länk till Malin Hökebergs artikel.

==> Vd:n: Uppdrag granskning svartmålar våra förskolor Dagens Samhälle

Jag har inte någon som helst möjlighet till att kunna förstå och avgöra vilken beskrivning som är sann och riktig och vilken som är osann och oriktig.

Om jag skall tro på den beskrivning som Uppdrag granskning ger så kan jag inte komma till någon annan slutsats än vad jag skrivit i rubriken. Uppdrag granskning talar om att barnen på Hälsans förskola får otillräckligt med mat och får gå hungriga. Och barn som är hungriga kan naturligtvis inte tillgodogöra sig det pedagogiska arbetet så förskoleverksamheten som bedrivs av Hälsans förskola måste helt enkelt vara miserabel. Uppdrag granskning talar om att anledningen till att barnen får otillräckligt med mat är ägarens girighet efter avkastning och vinst. Ägaren ställs till svar i slutet av programmet och framställs som en fåntratt som inte begriper att barnen får otillräckligt med mat på förskolan och Janne Josefsson viftar med en 10-krona för att försöka framställa det som ett försök till att få ägaren förstå det som denne inte förstår.

Det är som jag uppfattar det hela väldigt allvarliga anklagelser som Uppdrag granskning för fram mot Hälsans förskola. Att verksamheten är så dålig som beskrivs måste betraktas som oacceptabelt, och att också ägaren medvetet bedriver förskoleverksamheten på ett så miserabelt sätt så att barnen får gå hungriga och får svälta för att denne är så girig och gör det som ett led i att maximera sin avkastning och vinst måste också betraktas som lika oacceptabelt.

Föräldrar som intervjuas i programmet återspeglar sina upplevelser. Och den förskoleverksamhet som har samröre med dessa intervjuer har vad jag förstår inte fått tillåtelse till att bedriva fortsatt verksamhet och har därför avvecklats och upphört.

Samtidigt med den beskrivningen som Uppdrag granskning ger så ger alltså den verkställande direktören en annan beskrivning och mer positiv bild av Hälsans förskola förskoleverksamhet i artikeln länkad till ovan.

Det är ofrånkomligt att ett antagande och att en misstanke föds om att det inte är en rättvis granskning av Hälsans förskola förskoleverksamhet som har varit den enda avsikten med granskningen som Uppdrag granskning har gjort.

Antagande blir också att det inte kan vara lätt att som förälder veta hur göra när så helt olika verklighetsbilder ges. Som förälder kan man också bara se just vad som är relaterat till ens eget barn. Att se hur det är på en bredvidliggande avdelning eller en annan bredvidliggande förskola är också väldigt svårt. På något sätt måste det också vara möjligt att kunna lita på den information och den beskrivning som förmedlas, och att det också samtidigt är möjligt att i en granskning som görs av en verksamhet kunna ta del av en verklighetsbeskrivning som är välnyanserad.

==> Folk ställs mot folk <==

Vad som nu idag händer och sker i Europa och i Ukraina och Ryssland är anmärkningsvärt, och jag känner att en liten historiebeskrivning så som jag upplever det kan vara på sin plats.

Jag minns mycket väl hur annorlunda, jämfört med hur det är idag, det var i Europa när vi hade en järnridå som avdelade öst gentemot väst. Det var skillnad på folk och folk och det gick inte att som idag kunna röra sig fritt i Europa. Järnridån skapades av och följde efter andra världskriget och det var inte förräns på 1990-talet som den tillslut revs.

Här i Sverige kunde den vanliga medborgaren röra sig fritt inom landet och mellan olika orter, men bara att tillexempel besöka vår närmsta granne Danmark medförde genast lite mer formaliteter men fortfarande inte alls väldigt komplicerat. Mellan länder i Europa förekom att gränser var hårt bevakade av tillexempel sektor passpoliser utrustade med skarpladdade vapen. Landskapet kunde vara minerat. Komplikationer att kunna resa mellan olika platser kunde variera avsevärt och komplexiteten kunde vara relaterat till vem man var. Idag när vi är vana vid den fria rörligheten så kan detta te sig väldigt overkligt. Som människor anpassar vi oss väldigt snabbt till förändringar och tar snabbt verkligheten för given när verkligheten egentligen inte alls är så given. Järnridån fanns som sagt ifrån andra världskrigets slut och ända fram till 1990-talet, i södra Europa var tillexempel spanska staten en diktatur ända fram till Francos död 1975. Det är inte mer än lite drygt 10 år vi har haft den fria rörligheten i Europa så som vi känner den idag.

Vad som ledde fram till att järnridån mellan öst och väst till sist revs var reformerna i öst och i Sovjetunionen och iscensattes under epiteten 'glasnost' och 'perestrojka' av Michail Gorbatjov som var regeringschef i Sovjetuinionen under 1980-talet. Reformerna och epiteten skulle man kunna sammanfatta som att vara att röra sig mot och att ta till sig mer liberala värderingar som ökad yttrandefrihet, möjlighet till egendomsägande och marknadsekonomi. Utvecklingen resulterade i en fantastisk utveckling och en framtidstro där människorna tog sig fria ur Sovjetunionens grepp och bildade nya självständiga stater som liberala demokratier (om än utformade på sina egna och olika sätt). Europas karta förändrades och järnridån mellan öst och väst revs, Öst- och Västtyskland förenades, EU utvecklades, och vi har fått en fri rörlighet baserad på en liberal värdegrund så som vi känner den idag. Sovjetunionen avvecklades och Ryssland och östra Europa framstod som en ny marknad med stor utvecklingspotential.

Men krafter som vill verka i en annan riktning har också växt fram. I Sverige betecknar man sig som socialkonservativa. Jag kan inte uppfatta det på något annat sätt än att målsättning är att återskapa en utveckling med att gränser mellan människor och nationer på nytt skapas och med resultat att folk ställs mot folk. Jag vill här också passa på att notera att socialdemokratin och de politiska vänsterkrafterna vill beteckna de socialkonservativa krafterna som högerpopulistiska. Jag tycker det känns fel även naturligtvis innehållet av alla krafter och rörelser alltid är mångfacetterad. Att sätta beteckningen högerpopulistiskt kanske retoriskt passar en socialdemokratisk och vänsterpolitisk agenda men stämmer inte överrens med vad innehållet och verkligheten är. Tyvärr ser jag att det också är svenska statsvetare som väljer att uttrycka att sätta etiketten högerpopulistisk så troligtvis känner dessa personer socialdemokratisk och vänsterpolitisk tillhörighet.

Utveckling som skett på senare år i Putins Ryssland skulle jag vilja beteckna som en rörelse mot något man skulle kunna beteckna som en rörelse mot ortodoxa socialistiska värderingar. Det är samtidigt en utveckling som leder bort ifrån vad som kännetecknade glasnost och perestrojka. Man vill styra och kontrollera människors beteenden. Och folk ställs emot folk.

Det är tråkigt och det är som jag känner ett stort problem då verkligheten med ett öppet och fritt Europa också är hotat. EU gör säkert rätt i att ekonomiskt och politiskt stötta Ukraina som en självständig stat så mycket man kan om det går.

Friheten har vi bara till låns och den finns bara så länge som vi ser till att den fortlever.

Några länkar med ytterligare artiklar i ämnet:
==> Utrikespolitiska institutet | UI | Putins Ryssland på väg tillbaka mot sovjettiden
==> Sverige redo stötta Ukraina med pengar och assistans - DN.SE

==> Statsvetare har problem med liberala värderingar. <==

Jag tittade på programmet Nyfiken på partiledaren när Annie Lööf var intervjuad. Se gärna programmet genom länken nedan.

==> Nyfiken på partiledaren - Del 7 av 8: Annie Lööf | SVT Play

Det är också alltid roligt att lyssna till statsvetares reflektioner, och det jag ofta slås av är att så många statsvetare helt uppenbart har så oerhört svårt med att förstå frihetliga och liberala värderingar. Jag får en stor aning om att det är brister i den statsvetenskapliga ubildningen på universiteten och de statsvetenskapliga institutionerna.

Ludvig Beckman ger tydligt uttryck för avsaknaden av förståelse när han talar om att det är hopplöst att med friheten som utgångspunkt och som ideologisk kompass formulera program rörande frågeställningar kring folkhälsan gällande tillexempel rökfrihet på vissa allmänna platser. Han gjorde så trots att Annie Lööf resonerade kring just denna frågeställningen i en frågeställning kring folkhälsan under intervjun. Ludvig Beckman ger uttryck för att det enda som skulle vara möjligt att formulera med friheten som utgångspunkt och som ideologisk kompass är rökarens frihet att röka på en viss allmän plats. Att han säger vad han säger visar på hur gravt han är oförstående. Vad han också ger uttryck med vad han säger är att för att kunna formulera någonting annat än rökarens frihet att röka på en viss allmän plats behövs en annan ideologisk kompass, men han talade inte om vad det är för ideologisk kompass som behövs.

Varje människa som har liberalismen som sin värdegrund kan naturligtvis ha sin egen personliga åsikt i varje enskild sakfråga, vilket kan vara tillexempel angående regler gällande rökfrihet på olika allmänna platser. Det är sedan i det mänskliga samspelet i diskussioner genom den liberala demokratin som man gemensamt och tillsammans beslutar vilka regler man gemensamt beslutar skall gälla. Att människor tillåts ha olika åsikter utifrån samma värdegrund är naturligtvis väldigt viktigt och det är avgörande för ett samhälle som vilar på en liberal värdegrund att det är så.

Jag tycker det är beklämmande att många svenska statsvetare så totalt visar oförståelse för dessa grundläggande och viktiga frihetliga och liberala värderingarna.

Det är också möjligt att det är så att vad Ludvig Beckman med sitt resonerande vill göra gällande är att Sverige som land vilar på en Socialdemokratisk värdegrund och att det då inte är tillåtet och accepterat att människor har olika åsikter och heller inte har rätt att föra fram och argumentera för sina åsikter i olika frågor. Detta eftersom det med en Socialdemokratisk värdegrund som utgångspunkt och ideologisk kompass inte är tillåtet och accepterat att människor har olika åsikter och heller inte har rätt att föra fram och argumentera för sina åsikter i olika frågor.

Katarina Barrling som är den andra statsvetaren ger å andra sidan istället tydligt uttryck för en helt annan förståelse, tillexempel när hon resonerar om Odalbonden, och jag har även tidigare noterat att hon gett uttryck för det.

Jag vet inte hur det är med saken i andra länder och vad gäller för statsvetenskapliga institutioner. Jag misstänker att det säkert kan variera och jag får en stor aning om att det är speciellt för Sverige att det är som det är med dessa brister.